Hem > Artister, Synth > Resa i Electroland – Synthpop från moder Ryssland

Resa i Electroland – Synthpop från moder Ryssland

Från Australien tar vi ett direktflyg från Adelaide till Moskva och därifrån vidare till Nizhny Novgorod, en av alla dessa miljonstäder i det inre av Ryssland. Staden har dock en lång och anrik historia som sträcker sig tillbaka till 1200-talet och det forna furstendömet Suzdal. Under Sovjettiden hette staden Gorkij och var otillgänglig för utlänningar. Efter kommunismens fall har saker och ting förändrats, musikinfluenserna verkar åtminstone flödat in. Här finns en trio som kallar sig Mechanical Apfelsine. Det är rysk synthpop/electropop på engelska – med tydliga influenser av tysk synthpopstradition. Namnet är alltså inte så dumt, även om mekaniska apelsiner är lika mysko som att döpa en grupp efter en flock med fiskmåsar (I Ran… So Far Away).

Ryskt och synthigt behöver alltså inte bara handla om tjejerna i T’atu.

Säga vad man vill, men det är alltid intressant hur det engelska språket – för den som inte har talat eller talar det till vardags – kan bändas och vridas för att följa en melodislinga. Minns bara vad Aha gjorde med Take On Me (som väl borde ha hetat Take Me On eller kanske Touch Me om det skrivits av någon med engelska som modersmål). Mechanical Apfelsine har några halsbrytande övningar med engelska ord, men det gör det liksom bara charmigare.

De tre synthiga ryssarna låter väldigt mycket som de influenser de säger sig ha, det vill säga Depeche Mode, And One och Underworld. Det är mjukare och betydligt mindre rockriffigt än Depeche, mindre spretigt än And One, men utan de där sanslösa topparna, och det är betydligt mindre Techno än Underworld. Fast var i dessa ganska poppiga tongångar de klämmer in förebilderna från Front 242, kan jag dock inte sätta fingret på.

Debutalbumet heter Space Without End och kom i år, en trevlig bekantskap. Lyssningstips: We Can Be Angels, Rush For Something och Unbelievers. Jag är småförtjust i de här mekanoapelsinerna som hävdar att de kan ”be Angels tonight”. Och tänk att när de gjorde sin första spelning 1998 så spelade de något som de själva kategoriserar som ”hard rap-core with social motives”. Det känns som om det är stort avstånd mellan då och nu. Som mycket annat i den ryska federationen av i dag.

Olof

Två snabba synthtips:

VNV Nation – Tomorrow Never Comes

Ett av flera alldeles strålande spår på senaste skivan Of Faith, Power And Glory. Den pepprande bastanta basen är riktigt tunga grejer.

Mars TV – Reminisce

Nostalgitripp i form av sprittande synthpop från Göteborg – medryckande och med drag av såväl Rupesh Cartel och alldeles för tidigt nedlagda Le Sport. ”We will all remember 1985”.

http://www.myspace.com/marstv

  1. Start Me Up
    oktober 21st, 2009 i 21:09 | #1

    Det har aldrig gått upp för mig hur skumt det är att sjunga ”Take on me”. Jag har väl aldrig så noga funderat på vad det betyder egentligen. Att det skulle betyda ”Take Me On” eller ”Touch Me” har aldrig slagit mig. Kan det verkligen stämma att Morten Harket & co. var så förgrymmat dåliga på engelska???

  2. Olof
    oktober 21st, 2009 i 22:27 | #2

    Jo, det är nog ett fall av norwenglish, tror jag. Men om vi tänker riktigt snällt så kan det ju stå för en kortad version av något längre, typ i beskrivningen (Get Your) Take On Me. Möjligen.
    Ska sanningen fram blev de ju betydligt bättre på sina engelska texter ganska snabbt. Take On Me var kanske ett ”olycksfall” i arbetet, värt några miljoner dollar (om jag minns rätt) i rena intäkter.
    I dag är det nog omöjligt att på samma sätt bli ekonomiskt oberoende på en hitsingel.

  3. Garbo
    oktober 23rd, 2009 i 13:37 | #3

    VV Nation: tunga grejer men som sagt härlig bas! fast lite töntig video. Tuffa, svartklädda män framför datorn tillhörande flinstskallemaffian? Och så försöker de se lite farliga ut, nä lite mer fantasifullt kan de väl…när de nu förutspår jordens undergång…:-)
    De mekaniska apelsinerna..jodå, lite melodiöst också…fast som gammal åttiotalsfestare så börjar det rycka automatiskt i benen…hjälp, det sitter i kroppsminnet!

  4. Olof
    oktober 23rd, 2009 i 20:58 | #4

    Garbo: Den videon går inte till historien, om vi säger så.

  1. Inga trackbacks än.
Du måste vara inloggad för att skapa en kommentar.