Arkiv

Arkiv för ‘Pop’ Kategori

Hur man når framgång genom att göra usel musik.

november 12th, 2009 admin 4 kommentarer

Jag tror det var förra hösten SVT sände teve-serien ”Flight of the Concords”. Huvudpersonerna Bret McKenzie och Jemaine Clement spelar sig själva när de ska försöka etablera sin duo i New York och hitta en publik. Birollerna består av deras enda fan, den gifta, besatta, kvinnliga matematikprofessorn, Mel,  hängiven men lika korkad som de själva (spelad av Kristen Schaal), samt den hängivna agenten Murray, som också jobbar på Nya Zeelands konsulat (spelad av Rhys David). Musiken är urdålig men kul, små parodipärlor på smäktande soul, rap och funk. Det är  mycket underhållande att följa deras misslyckade kamp för att etablera sig.

Läs mer…

Categories: Artister, Pop Taggar:

Laleh, Arn, Me and Simon

oktober 23rd, 2009 LenaLi 2 kommentarer

Under 2006 regnade det priser över Laleh. Av en tillfällighet såg jag P3 Guldgalan som sändes på teve och blev nyfiken på henne, främst på grund av att hon utstrålade en sådan integritet. Och Live Tomorrow spelades om och om igen! Trots att jag är evinnerligen trött på lättköpta floskler såsom ”Imorgon är första dagen på resten av ditt liv”, eller ”Fånga dagen” och eftersom jag är svag för texter var jag aningen misstänksam. Första gången på 25 år – jag köpte en singel! På cd! Jag smälte, totalt. Ju mer jag har lyssnat desto mer växer Laleh och hennes musik, den växer över bredden och längden i en alldeles egen gränslöshet. Rösten är fantastisk och hon leker respektlöst med alla sina möjligheter utan att vara ett uns insmickrande. Tjuten hon lägger in emellan, precis så där…uppmaningar, kaxigt, lyssna på mig, ta mig på allvar.

Läs mer…

Categories: Artister, Pop Taggar:

Missförstådda genier del 2: Sinéad O’Connor

oktober 12th, 2009 Staffan 5 kommentarer

Du har väl läst Missförstådda genier del 1: Ben Folds!

Nu kanske du tänker: ”Sinéad O’Connor??? På vilket sätt är Sinéad O’Connor missförstådd?” Och visst – alla vet vem hon är. Alla har hört genombrottshiten ”Nothing compares 2 U” som Prince skrev åt henne. De flesta associerar nog också hennes namn med diverse skandalösa politiska uttalanden, och många har säkert mött henne i rollen som duettpartner åt Willie Nelson, Peter Gabriel, Massive Attack och oräkneliga andra. Det som gör att jag ändå vill hävda att O’Connor är en av planetens mest underskattade musikaliska begåvningar är det faktum att inte en jävel verkar bry sig om de låtar hon själv har skrivit.

Läs mer…

Missförstådda genier del 1: Ben Folds

oktober 4th, 2009 Staffan 4 kommentarer

Det pratas och skrivs obegripligt lite om Ben Folds. Ända sedan den himlastormande debuten med Ben Folds Five 1995, har den tunnhårige amerikanen med den lena rösten och de kluriga texterna varit en pålitlig leverantör av välskriven popmusik. Frågan är om det över huvud taget finns någon annan artist som konsekvent har skrivit så bra låtar de senaste femton åren? Ändå är han inte en superstjärna vars låtar snurrar i varenda karaokebar från Gstaad till Kairo.

Hur är det möjligt att den stora massan har kunnat undgå att förföras av låtar som ”Sports & wine”, ”Mess” och ”The ascent of Stan”? Det enda rimliga svar jag kan komma på, är att den stora massan aldrig har hört dem. Vi talar ju om ogenerat självhäftande, på intet sätt svårlyssnad musik. Musik som med största sannolikhet skulle kunna älskas av många fler.

Läs mer…

Categories: Artister, Debatt, Pop Taggar:

Världens bästa poplåtar. Del 2.

september 30th, 2009 Staffan 7 kommentarer

Då var det dags att presentera de fem sista vinnarna i min alldeles privata popolympiad. Hur jag bar mig åt för att gallra bland alla guldkornen kan du läsa om i Världens bästa poplåtar – en programförklaring. Vilka de fem första låtarna var, avslöjade jag i Världens bästa poplåtar. Del 1.

Kite: My girl and I

Svävande synthmattor från åttiotalet… En spröd gitarrfigur som balanserar på kanten till avgrunden… Men den främsta orsaken till att Kite finns med på den här listan, stavas Nicklas Stenemo. Att lyssna på honom är att bevittna någon som med gasen i botten kör rakt in i en bergvägg. Så desperat låter han. Utan hans fulvackra bräkande hade ”My girl and I” bara varit en i och för sig fin men också ganska konventionell ballad; inte denna undersköna skapelse som gjord att blundande färdas bort med.

Återfinns lämpligast på EP:n ”Kite” (2008).

Läs mer…

Categories: Artister, Pop, Världens bästa Taggar:

Hårdrock och det omedvetna

september 25th, 2009 Anna 4 kommentarer

En gång i tiden hade jag pannband och Jimi Hendrix-T-shirt. Jag blev kallad Hårdrocks-Anna. Jag var en 21-årig akademiker som umgicks med andra akademiker. Men dom hade slips och kavaj. Egentligen gillade jag musiken från slutet av 60-talet. Några år senare blev jag ombedd och tackade ja till att recensera skivor för en dagstidning ute i landet. Hårdrocksskivor. Mina meriter var fortfarande en Jimi Hendrix-T-shirt. Och några skivor med D:A:D. Jag skrev bland annat en översvallande recension av en In Flames-skiva och först långt senare förstod jag att dom var ganska välkända. Jag hade aldrig hört talas om dom förut. Blev som sagt glatt överraskad av den där skivan jag recenserade.

Läs mer…

Categories: Artister, Debatt, Musikminnen, Pop, Rock Taggar:

Världens bästa poplåtar. Del 1.

september 20th, 2009 Staffan 6 kommentarer

Här presenteras de fem första av världens tio bästa poplåtar. Exakt hur urvalsprocessen har gått till och vad jag menar när jag säger ”pop” berättade jag om i ett separat inlägg – Världens bästa poplåtar – en programförklaring. De sista fem låtarna avslöjas inom kort på en popblogg nära dig! Läs mer…

Categories: Artister, Pop, Världens bästa Taggar:

Världens bästa poplåtar – en programförklaring

september 16th, 2009 Staffan 7 kommentarer

Jag får skylla på Axel. Det var han som började genom att utnämna Carole Kings ”You’ve got a friend” till världens bästa poplåt. Sådant övermod får naturligtvis inte förbli obesvarat, tänkte jag och satte mig att lista de poplåtar som är bäst i min värld. Att jag omöjligt skulle kunna begränsa mig till en enda stod genast klart. Tio stycken fick det bli. Läs mer…

Categories: Artister, Pop, Världens bästa Taggar:

Flyttad 11

september 13th, 2009 Axel 1 kommentar
Categories: Höstlöv, Komponering, Ljud, Musikminnen, Pop Taggar:

Om inte Vince hoppat av Depeche Mode så . . .

september 7th, 2009 Olof 5 kommentarer

Häromkvällen satt jag och lyssnade på fem eller sex olika liveupptagningar i rad av Depeche Modes Photographic via YouTube. Makalös låt, fortfarande efter alla dessa år. Så enkel, så simpel och så ljuvligt medryckande bra. Trots att det väl inte finns en enda människa som står och micklar med fotopapper i mörkrum längre.

I begynnelsen var Kraftwerk, men på den sjunde dagen skapades Depeche Mode. Strax därefter hoppade Vince Clarke av – och det skrevs synthhistoria. Läs mer…

Categories: Artister, Pop, Synth Taggar:

Slita ut låtar

augusti 28th, 2009 Anna 7 kommentarer

Jag kan inte utnämna världens bästa poplåt genom tiderna. När jag hittar väldens bästa poplåt så är den det i cirka en månad. Sen kanske det går en månad av avhållsamhet och månaden därefter är låten fortfarande bäst. Men sen är det över. Läs mer…

Categories: Musikminnen, Pop, Världens bästa Taggar:

Dawit Isaac och Madonna

augusti 26th, 2009 Staffan 6 kommentarer

Jag åt lunch hemma hos M och N. De hade sett Madonna i Göteborg några veckor tidigare och berättade, föga överraskande, om ett superprofessionellt spektakel med snygg ljusshow och noll närvaro. Men de var nöjda ändå. I egenskap av hårt arbetande småbarnsföräldrar hade de fått vad de var ute efter: Folkvimmel, musik och en kväll på stan. De hade egentligen bara en allvarlig invändning:
- Jag tycker att hon kunde ha provocerat mer, sade N. – Varit lite mer politisk. Det enda var ju när hon visade bilder på… den där ryska journalisten som blev mördad… Anna Politkovskaja! Och Dawit Isaac och någon till… Läs mer…

Categories: Artister, Debatt, Pop Taggar:

Jamie T ger mig spatt

augusti 24th, 2009 Staffan 3 kommentarer

Det var inte igår jag längtade så hett efter en ny skiva, som jag längtar efter Jamie T:s andra fullängdare ”Kings & Queens.” Den sjunde september ska den släppas, nästan tre år efter att 20-årige Jamie Treays gav ut debuten ”Panic Prevention”; ett album som vände upp och ned på min värld med sin svårkategoriserade bastard av punk, hiphop och gitarrpop. Läs mer…

Categories: Artister, Pop Taggar:

Gammal, äldre och bra

augusti 20th, 2009 Axel 7 kommentarer

Läser Staffans artikel om att den bästa popmusiken görs av unga och funderar på om det verkligen har med åldern att göra. Många artister som lyckas börjar med musiken redan i tidiga tonåren. Sedan harvar de på i åratal och slår igenom efter sex till tio år. Börjar man som fjortonåring (många börjar som bekant tidigare) är man mellan tjugo och tjugofyra när det är dags att kliva fram i rampljuset. Sedan dröjer det några år innan artisten peakar. När höjdpunkten nås har det alltså gått tio till femton år sedan de första stegen togs. Har man hållit på så länge med samma sak är det inte svårt att förstå att man vill göra något annat. Läs mer…

Categories: Debatt, Pop, Rock Taggar:

Gammal, äldre, sämst

augusti 19th, 2009 Staffan 15 kommentarer

Jag tyckte att det var dags att säga emot mig själv. I ett tidigare inlägg har jag ju klagat på ungdomsfixeringen inom popen. Nu har turen att få en skopa ovett kommit till gamlingarna. Låt mig ta det från början:

Tänk på en av dina favoritgrupper eller – artister. Tänk sedan på det bästa album de har gjort. Tjugo spänn på att den är inspelad innan artisten ifråga hade ett enda grått hårstrå. Och slutsatsen av detta blir… just det: Gamla människor gör dåliga skivor. Läs mer…

Categories: Debatt, Pop Taggar:

Flyttad 8

augusti 15th, 2009 Staffan 5 kommentarer
Categories: Artister, Pop Taggar:

Världens bästa poplåt

augusti 14th, 2009 Axel 6 kommentarer

Det sägs att Michael Jackson var kungen av pop och att nu när han är borta är drottningen Madonna ensam kvar på tronen. Något de hade gemensamt (liksom deras efterföljare) var det visuella: dans och show. Och det är inget fel i det. Detta kallar vi pop och om hitlåtarna lades på rad skulle de räcka flera varv runt jorden. Men om man följer denna radda inser man snart att något offrats längs vägen. Det som gäller idag är massiv marknadsföring och kader av låtskrivare, med ett syfte: att tjäna pengar. Artisten måste upp på scen och leverera oavsett hur det står till med själslivet. Michael Jacksons öde pumpas ut av kvällstidningarna vecka efter vecka. Och hur mycket av det som skrivs handlar om hans poplåtar? När Madonna är på tapeten handlar det om hennes utseende, att hon river av en fantastisk show och att hon är en lysande och stenhård affärskvinna. Men låtarna då? Jo, visst finns de där, men är de så himla bra, egentligen? Läs mer…

Categories: Artister, Debatt, Pop, Världens bästa Taggar:

Flyttad 3

augusti 12th, 2009 Staffan 7 kommentarer
Categories: Artister, Musikminnen, Pop Taggar:

Fel film för Daft Punk?

augusti 10th, 2009 Staffan 3 kommentarer

Daft Punk är snart aktuella med soundtracket till nyinspelningen av Tron; en film från 1982 om en kille som sugs in i sin dator och kommer till en annan värld. Jag har själv inte sett originalfilmen men jag minns tydligt affischerna och merchandisen runt omkring, så jag tycker mig ändå ha en god bild av filmens formspråk: Blå laserstrålar, en hjälte klädd i neon, och så vidare… Kort sagt, en estetik som idag känns kitschigt retro och som påminner inte så lite om de videos som medföljde flera av låtarna på Daft Punks album ”Discovery” från 2001. Läs mer…

Categories: Artister, Pop Taggar:

Hitz for kidz

augusti 8th, 2009 Staffan 2 kommentarer

Jag tänker på det där som David Pagmar, alias Montt Mardié, skrev som förklaring till varför han spelade in en låt till försvar för den fria fildelningen. Tror att den hette ”We are all the Pirate Bay” eller något i den stilen. Hans poäng var att nej, han skulle inte ha något emot att sälja ziljoner skivor och bada i pengar men om det nu inte skulle hända så ville han åtminstone bli hörd av så många som möjligt och därför tyckte han att det var okej med fildelning. Som sextonåring, när han först hade börjat skriva musik, hade det nämligen varit drömmen om en publik som hade varit hans stora drivkraft. Inte drömmen om att betala hyran. Läs mer…

Categories: Debatt, Pop Taggar: